UDDEVALLAKONTORET

 

 

 

 

 

Efter intervju i Sundsvall blev jag placerad som kronofogdesekreterare i Västervik. Efter ett halvår fick jag utbytestjänst i Oskarshamn, där jag blev kvar i över fyra år.

  

Jag kom till kontoret i Uddevalla år 1980, där jag blev biträdande kronofogde. Sören Robertsson var chef med stort C, och jag kommer ihåg hur jag upplevde, att personalen, när de talade om kronofogden, alltid bara menade honom.

 

Lokalerna i Uddevalla var fruktansvärt trånga och omoderna, så jag tyckte mig förflyttad till medeltiden. De kamerala (alla kvinnor) var verkligen servicepersonal till de exekutiva (förrättningsmännen) och kronofogdarna utom en, som hade uppgiften att vara kontorsdrake och vakta de andra. Den uppgiften tog hon på så stort allvar, att t ex övertidsarbete var omöjligt, om hon inte hade tid att vara kvar och vakta.

 

Efter mindre än ett halvår flyttade vi till de lokaler vi har idag i förvaltningshuset Hvitfeldt i centrala Uddevalla. För mig innebar det ett kliv in i 1900-talet igen, och vi fick till och med elektroniska räknemaskiner med remsa. Det var ett sensationellt lyft för e-målspersonalen att kunna räkna ut räntan på maskin. Faktum var att när jag kom, fanns det fortfarande små böcker med räntetabeller för olika räntesatser.

 

Mitt minne av tiden på Uddevallakontoret före länsreformen 1 juli 1988 är, att vi under åtta år höll på med jobbet, och trodde att det inte skulle vara möjligt att genomföra några större förändringar av vår verksamhet. Trots alla organisationsutredningar som varit innan, var ju organisationen i princip oförändrad sedan år 1965.

 

Mot slutet av perioden höll sig chefen borta mer och mer, eftersom han deltog i utredningen om länsmyndigheter som expert, och ett par månader före dagen D försvann han definitivt, för att börja förbereda sin tillvaro som LKD (länschef) i Vänersborg. Då ärvde jag chefsskapet i Uddevalla, som blev en avdelning i Göteborgsmyndigheten.

 

Egentligen skulle man väl säga dagen G, eftersom förändringen innebar början på göteborgiseringen för oss. Det började med att ledningen i Uddevalla satt med i en länskommitté, som under ledning av indrivningschefen på mycket hänsynsfullt sätt förvandlade Uddevallakontoret till en miniatyr av Göteborgskontoret. Vi blev egen avdelning med en fältenhet och en kontorsenhet. Vi hade allt som fanns i Göteborg utom TSM (konkurstillsyn). Vi hade UHR (utlandsmål) för hela länet. De första åren var något av en smekmånad, men sedan ökade kraven på anpassning (=enhetlighet).

 

Nya system för styrning och ledning utvecklades och praktiserades. Policydokument i alla tänkbara och otänkbara ämnen såg dagens ljus. Vad tycks om: "Sexuella trakasserier - ett led i vår motivationspolicy". Jag kan lova, att det hade aldrig hänt på Sörens tid.

 

Styrsystemen medförde, att åtgärdsprioritering, löneexekution, avskrivningprinciper, dokumentation, internkontroll och massor av andra rutiner anpassades till Göteborgskontorets. Dessutom minskade våra anslag smygande - och personalstyrkan givetvis också - i förhållande till arbetsmängden. Vi var därför till slut själva tvungna att växla ner till att bli en fältenhet med ett litet kansli, e-målskassa, supro och försäljning av lös och fast egendom. Där var vi år 1997. En fältenhet med specialfunktioner, men utan UHR och borgenärsfunktion efter konkursbeslutet.

 

Det kan låta som om jag tycker att det blivit sämre, men så är det inte. Tvärtom. Vi i Uddevalla har själva drivit på i förändringsarbetet hela tiden. Tillsammans med Norr i Göteborg var vi till exempel först med att utbilda kameralexekutiva och dela upp indrivningen på NI och PI. Vi var pilotgrupp för BOK-projektet, och de flesta förändringar, som skett på vårt kontor, har tillkommit på vårt eget initiativ.

 

 

Vad kan man lära sig av detta?

 

När en stor organisation möter en liten behöver det inte gå som det gjorde för indianerna. Vi tycker inte vi sitter i ett reservat utan att kunna påverka vår framtid. Tvärtom tror jag att vi påverkat helheten i högsta grad genom att ligga i framkant på utvecklingen och alltid ställa upp som pilotenhet, när nyheter skall prövas. Kanske göteborgarna, om de upptäcker det, ibland klagar över alla uddevallapåfund, som finns i handläggningen.

 

Nu skall stora förändringar göras igen, och jag har lovat ledningen i Göteborg att jag hela tiden skall försöka "bevaka de underkuvade folkens intresse". Det är ungefär samma personer, som styr den här gången, och jag kan försäkra er, att det kommer att bli djupgående förändringar på alla plan.

 

Det gäller att hänga med i tankegångarna, så att man inte blir överkörd, när tåget kommer farande. Man brukar rita organisationen ibland som en pyramid med en smal topp och dimma mellan spetsen och basen. Genom diskussioner mellan chefer på alla nivåer och nätverket kanske en del av dimman skingras. Förändringar, som man är bekant med i förväg, är aldrig lika skrämmande.

Uppdaterad 2009-12-19